Genom att använda den här sidan accepterar du vår användning av cookies

Start Vår Blogg Portfölj Fonder Om Oss Ladda ner

Antaganden

För att förstå hur värdet på våra rekommenderade portföljer troligtvis kommer att utvecklas i framtiden gör vi ett antal beräkningar. Här beskriver vi dem kortfattat. Som alltid när det gäller framtiden så är beräkningarna osäkra. Vi ser dem som prognoser, baserat på vad vi vet idag. Prognoser om framtida avkastning utgör ingen tillförlitlig indikation om framtida resultat. Läs gärna vårt white paper om portföljkonstruktion eller hör av dig om du är intresserad av detaljer i termer av vägval, källor med mera.

Översiktligt ser beräkningarna ut så här: Vi börjar med att prognostisera avkastning, risk och korrelation[1] för varje tillgångsslag som finns i portföljerna. Därefter prognostiserar vi respektive portföljs förväntade avkastning och risk baserat på denna information. Slutligen simulerar vi ett stort antal möjliga slutvärden efter avgifter för varje portfölj och använder dessa som grund för att bedöma den troliga avkastningen på lång sikt.

För att uppskatta risk och korrelationer förlitar vi oss på statistik sedan 1970-01-01. Sedan bedömer vi rimligheten i dessa uppskattningar mot statistik från empirisk forskning[2] som i många fall går ännu längre tillbaka i tiden.

Vi bygger upp den förväntade långsiktiga, genomsnittliga avkastningen för respektive tillgångsslag och marknad utifrån tre komponenter. Så här ser formeln ut:

Förväntad avkastning för tillgångsslag/marknad X =
Riskfri real avkastning + Förväntad inflation + Riskpremie för X

Riskfri real avkastning och förväntad inflation är samma för alla tillgångsslag. De antas vara 1,9 % respektive två procent per år i genomsnitt på lång sikt. Riskpremien är individuell. Den uppskattar vi genom att multiplicera tillgångsslagets/marknadens historiska volatilitet med en sharpekvot som vi får från den empiriska forskningen. Sharpekvoten talar om hur förhållandet mellan risk och avkastning sett ut historiskt. Som exempel: För utvecklade aktiemarknader är den historiska volatiliteten 14,6 %[3] och sharpekvoten 0,34[4]. Det betyder att Riskpremien är:

14,6 % * 0,34 = 5 %

Vi antar alltså att ett brett aktieindex ger cirka fem procentenheter högre avkastning per år i genomsnitt på lång sikt jämfört med en riskfri placering (tänk en kontinuerligt rullad placering i svenska statsskuldsväxlar). Att riskpremien är fem procent innebär i sin tur att den förväntade, totala avkastningen för aktieindexet är:

1,9 % + 2 % + 5 % = 8,9 %

Så här ser prognostiserad avkastning (före avgifter), risk och korrelation ut för alla tillgångsslag:

Förväntad avkastning och risk på lång sikt (15 år) för tillgångsslag och marknader

Förväntad avkastning och risk på lång sikt (15 år) för tillgångslag och marknader

Som du ser förväntar vi oss en högre avkastning på lång sikt från:

Det ligger i linje med klassisk kapitalmarknadsteori att risktagande lönar sig och att risk driver avkastning, så överlag tycker vi att detta är rimligt. Så här ser värdena ut mer exakt:

Förväntad avkastning och risk
Tillgångsslag/marknad Förväntad avkastning Risk (standard-avvikelse)
Riskfri ränta: Statsskuldsväxlar 30 dagar 3,9 % 0 %
Aktier: Utvecklade marknader 8,9 % 14,6 %
Aktier: Tillväxtmarknader 11,3 % 21,8 %
Räntor: Svenska nominella obligationer (stat+kredit): 5 år 5,8 % 4,9 %
Räntor: Globala valutasäkrade realränteobligationer 4,3 % 6,3 %
Räntor: Globala valutasäkrade företagsobl. (IG) 7,8 % 6,9 %
Råvaror: Diversifierat råvaruterminsindex 12,5 % 20 %

Så här ser våra korrelationsantaganden ut (eftersom riskfri ränta inte ingår i någon portfölj finns den inte med i tabellen nedan):

Förväntade korrelationer
Tillgångsslag/marknad 1. 2. 3. 4. 5. 6.
1. Aktier: Utvecklade marknader 1,0
2. Aktier: Tillväxtmarknader 0,7 1,0
3. Räntor: Svenska nominella obligationer (stat+kredit): 5 år 0,1 −0,1 1,0
4. Räntor: Globala valutasäkrade realränteobligationer 0,1 0,0 0,3 1,0
5. Räntor: Globala valutasäkrade företagsobl. (IG) 0,3 0,1 0,2 0,4 1,0
6. Råvaror: Diversifierat råvaruterminsindex 0,2 0,2 −0,1 0,0 −0,1 1,0

När väl prognoserna för varje tillgångsslag och marknad är på plats har vi det vi behöver för att kunna prognostisera respektive portföljs avkastning och risk. För att avkastningen bättre ska spegla kostnaden förknippad med en faktisk investering i en portfölj drar vi av Opti:s rådgivningsavgift, depåavgift samt årlig avgift för de underliggande fonderna (med avdrag för de fondprovisioner som återbetalas till kunder).

Avslutningsvis gör vi en Monte Carlo simulering av 10 000 möjliga slutvärden efter 15 år för varje portfölj. För Opti 9 ger 95 % av alla slutvärden en högre avkastning än 2,6 % per år efter avgifter. Den typiska avkastningen, mätt som median, är 7,8 % per år och 5 % av alla slutvärden ger en högre avkastning än 13 % per år. Så den verkliga avkastningen för Opti 9 kommer alltså med 90 % säkerhet att ligga någonstans mellan 2,6 % och 13 % per år på lång sikt enligt våra beräkningar, med en median på 7,8 % per år i genomsnitt.


[1] Korrelation är ett statistiskt mått som kan användas för att förstå hur likt varandra två placeringar rört sig historiskt. En hög, positiv korrelation indikerar att placeringarna rört sig mycket likt varandra. En låg, negativ korrelation indikerar det motsatta.

[2] Levine, A., Ooi, Y. H., Richardson, M. & Sasseville, C. “Commodities for the Long Runt” (2017) Financial Analysts Journal; Tillgänglig här: https://ssrn.com/abstract=2856435

[3] Enligt våra beräkningar, se vårt white paper om portföljkonstruktion.

[4] Dimson E., Marsh P. & Staunton, M. “The Worldwide Equity Premium: A Smaller Puzzle” (2006) EFA 2006 Zurich Meetings Paper; AFA 2008 New Orleans Meetings Paper; Tillgänglig här: https://ssrn.com/abstract=891620