Barnspar handlar om tre val: i vems namn du sparar, vilken sparform du använder (t.ex. sparkonto, fonder etc) och om du vill ha ett ”skatteskal” som ISK eller kapitalförsäkring. Myndigheter betonar att avgifter och risknivå påverkar slutresultatet kraftigt över tid – håll därför nere kostnaderna och matcha risken med tidshorisonten. För korta mål passar sparkonto med insättningsgaranti; för längre mål lyfts ofta breda, billiga indexfonder som bas.
Börja med att bestämma i vems namn sparandet ska stå: i föräldrarnas namn (det ger kontroll över när pengarna ska lämnas över) eller i barnets namn (barnet blir ägare, särskilda regler gäller för förvaltning). Konsumenternas går igenom vägvalen och vad som gäller för förmyndares ansvar och eventuell överförmyndarkontroll vid större tillgångar. Oavsett val – automatisera månadssparandet och håll kostnaderna låga.
Sparkonto är lämpligt för buffert och kortsiktiga mål. Kontrollera att kontot omfattas av insättningsgarantin – statligt skydd upp till 1 050 000 kr per person och institut; ersättning betalas ut om banken skulle gå i konkurs. Titta också på uttagsvillkor och om räntan är rörlig eller bunden. Ska dina barn få pengarna om mer än fem år är sparkonto inte rätt plats att spara på. Öppna exempelvis istället en portfölj åt dem hos Opti så sparas pengarna på börsen.
För längre sparhorisonter kan fonder ge bättre förväntad avkastning än sparkonto, men välj låga avgifter och bred spridning (t.ex. globala indexfonder).
ISK (i barnets eller förälders namn): du betalar inte skatt på vinster/utdelningar, utan 30 % av en schablonintäkt på ungefär 0,88 procent (2025), dock skattefritt upp till 150 000 per person (300 000 fr o m 2026).
Räntan är kapitalinkomst med 30 % skatt; banken lämnar kontrolluppgift och räntan kommer förtryckt på deklarationen.
Samma regler gäller som för vuxna – om barnet får deklarationsblankett ska den lämnas in, och vårdnadshavare skriver under för kapitalinkomster för barn under 18 år enligt Skatteverkets anvisningar.
