Att ett resultat är stabilt betyder att det verkar troligt att det kommer upprepas, då resultatet verkar bero på skicklighet (aktiva fonder) eller en bra fondkonstruktion (indexfonder). Som exempel är en ”bra och stabil” fond trolig att fortsätta gå ungefär lika bra som sitt index. För aktiva fonder som gått ”mycket bra” bör detta resultat dock tas med en stor nypa salt, se nästa avsnitt.
Viktigt att förstå är att resultatomdömet alltså är en jämförelse av fonden mot dess index. Omdömet säger därmed inget om huruvida fonden kommer gå upp eller ner i framtiden.
Vi bör dock ta resultatet ”stabilt” med en stor nypa salt, speciellt för aktiva fonder som går ”mycket bra”. Det är lockande att tro att en fond som under många år har gått bra (jämfört med sitt index) även kommer att göra det i framtiden. Även om vår data indikerar detta så är mängden data för liten för att kunna säga det med någon större säkerhet. Och forskningen talar dessvärre fortfarande emot dessa fonder.
När det kommer till att välja fonder brukar man skilja mellan aktivt förvaltade fonder och passivt förvaltade fonder, som också kallas indexfonder. En aktiv fond försöker slå sitt index – dvs. snittutvecklingen i den marknad den placerar i, medan en indexfond försöker ge en avkastning som motsvarar den. Eftersom det är svårare att slå ett index än att följa det, tar aktiva fonder ut högre avgifter än indexfonder. Trots det visar mycket vetenskaplig forskning (t.ex. Jensen (1967) och Fama & French (2010)) att aktivt förvaltade fonder inte slår sina index och därför inte verkar vara värda sina högre avgifter. Men det finns undantag. Det vill säga aktiva fonder som slagit sina index. Dock är de sällsynta. Och det finns även starka bevis (t.ex. Standard & Poor’s (2019) och Vanguard (2019) för att de fåtal fonder som överpresterat tidigare, inte fortsätter att göra det. Mer specifikt visar t.ex. Standard & Poor’s att de bäst presterande fonderna under de senaste fem åren har cirka 4 % chans att fortsätta vara bland de bäst presterande under de kommande fem åren. Det är med andra ord väldigt troligt (eller cirka 96 % säkert) att en fond som tidigare presterat starkt inte fortsätter att göra det. Faktum är att Standard and Poor’s visar att det är mer troligt, cirka 8 % säkert, att en tidigare högpresterare istället blir en framtida lågpresterare. En anledning till det kan vara att fonden, i sina försök att överprestera index och göra skäl för sin högre avgift, behöver (fortsätta) ta en högre risk än index, som inte betalar sig under efterföljande period, utan istället förvandlas till en underprestation jämfört med index. Sammantaget finns det alltså mycket som talar för att en historisk överprestation hos en fond beror på tur, snarare än skicklighet. Därför rekommenderar vi inte fonder som överpresterat index. Istället fokuserar vi på andra faktorer som låga kostnader, låg aktiv risk och en bred riskspridning när vi väljer vilka fonder vi rekommenderar.
Om en fond går upp eller ner beror främst på hur marknaden går, inte på fondens egen prestation. ”Tidvattnet lyfter alla båtar” som man brukar säga. Vidare visar all seriös forskning att inte ens proffsen lyckas förutspå hur marknaden ska gå. På grund av dessa två sanningar blir det meningslöst att försöka förutspå marknaden, och viktigast att försöka förutspå hur din fond kommer gå jämfört med marknaden. För vi kan inte styra tidvattnet, men vi kan se till att din båt flyter bra.
Vi kommer fram till en fonds stabilitet genom att beräkna om dess resultat beror på bara ett fåtal stora händelser eller många mindre/medelstora. För om ett fåtal större avvikelser från index gett fonden sitt resultat så är det mer troligt att det beror på slumpen (tur/otur). Men om resultatet beror på många, konsekventa avvikelser från index så är det mer troligt att det beror på förvaltarens skicklighet (aktiva fonder) eller en bra fondkonstruktion (indexfonder). Sådan stabilitet är därför även mer trolig att upprepas.
