Genom att använda den här sidan accepterar du vår användning av cookies

Ladda ner

Ladda hem Opti

  • Innehåll

Optis policy för ranking och omdömen av fonder

Anders Wallace, CFA
Portföljförvaltare
2021-10-15

Bakgrund

I princip alla svenskar äger fonder på ett eller annat sätt. Men det är svårt att veta om fonderna är bra eller inte. Samtidigt finns det cirka 5 000 fonder att välja mellan i Sverige. Därför har vi byggt ett system där vi rankar alla fonder och lyfter fram de vi anser är bra kandidater. Rankingen ligger till grund för vilka fonder vi väljer till de portföljer vi förvaltar och vilka fonder vi lyfter fram som möjliga alternativ i fondhälsokollen i appen. Vi ger också omdömen om många fonders resultat och avgift. De visar vi både i fondhälsokollen i appen och på vår hemsida.

I det här dokumentet beskriver vi hur vår fondranking och våra omdömen fungerar. Först beskriver vi kort hur fonder fungerar i allmänhet. Sedan ger vi en bakgrund till de vägval vi gjort när vi byggt vårt system för fondranking och omdömen. Sist beskriver vi hur systemet fungerar i detalj.

Så fungerar fonder

En fond är en portfölj av värdepapper. Den som köper andelar i en fond äger en del av fondens portfölj och får ta del av hur den utvecklas. En aktiefond består till exempel av en aktieportfölj – innehav i flera enskilda aktier.

En fond kan ha olika andelsklasser. De är olika sätt att köpa och äga fonden. Andelsklasserna kan ha olika valutor, avgifter med mera.

Fonder placerar i marknader. Hur en marknad går, mäter man med ett index. Indexets värde räknas ut varje dag och beror på hur värdepappren på marknaden går i genomsnitt. Större bolag påverkar indexets värde mer än mindre bolag. Aktieindex innehåller aktier, ränteindex innehåller obligationer. Många fondbolag mäter sina fonder mot index. En vanlig fråga om fonder är ”slog fonden sitt index?”

Det finns indexfonder och aktivt förvaltade fonder. En indexfond (eller börshandlad fond, ETF) försöker gå så likt ett index som möjligt – när indexet ökar går fonden upp, när indexet minskar går fonden ner. En aktivt förvaltad fond försöker slå ett index.

En indexfond köper alla, eller ett lämpligt urval av aktier eller obligationer i indexet det följer. En aktivt förvaltad fond köper vissa handplockade aktier eller obligationer, utefter fondförvaltarens expertis. En indexfond har en risk i linje med marknadens. En aktivt förvaltad fond har ytterligare risk – att fonden går sämre än marknaden. De flesta fonder i Sverige är aktivt förvaltade fonder. En sammanfattning:

Indexfond eller ETF Aktivt förvaltad fond
Mål Gå som index Slå index
Förvaltning Köpa alla eller ett stort urval av värdepapper Köpa vissa, handplockade värdepapper
Risker Marknadsrisker Marknadsrisker + Aktiv risk

Historiskt (de senaste 15 åren) har indexfonder gått bättre i snitt än aktivt förvaltade fonder. Bara 37 % av alla aktiva aktieförvaltare har slagit sitt index och bara 19 % av alla aktiva ränteförvaltare har slagit sitt index (Vanguard 2021). Det är välkänt nuförtiden att indexfonder går bättre än de flesta aktivt förvaltade fonder, men det brukade vara en kontroversiell fråga.

Optis fondranking och omdömen

Vi försöker hitta de fonder som kan fungera som stabila byggstenar till en bredare portfölj. Mer specifikt är vårt mål med rankingen att hitta den eller de fonder som är mest troliga att gå bäst, för den risknivå de har, i varje fondkategori.

Vi samlar in data för i princip alla fonder som finns i Sverige. Sedan sorterar vi in fonderna i kategorier, tar bort de som inte klarar våra grundkrav och rankar de som är kvar, utifrån tre sammanvägda faktorer.

Rankingen och omdömena utgår bara från siffror. Vi har byggt systemet så, för att det ska vara så objektivt som möjligt. Den eventuella subjektivitet som finns inbyggd kommer från hur vi tolkat slutsatserna från den finansiella forskningen om fondval. Nu ger vi en bakgrund till den och hur den styrt våra vägval. Sedan beskriver vi hur vi hur systemet fungerar i praktiken.

Tidigare forskning och vägval

När man väljer ut en fond att investera i, gör man det med utgångspunkt i att den ska vara i gång under en lång tid, många år. Men många fonder dör. Det betyder i praktiken att de läggs ner eller slås ihop med någon annan fond. I USA dog 826 fonder under 2020, vilket var drygt tio procent av alla fonder som fanns kvar i slutet av året. När en fond dör behöver man ofta byta till en annan fond. Det kan leda till att man hamnar utanför marknaden ett tag.

En viktig faktor som förklarar varför vissa fonder lever vidare medan andra dör är storleken på det förvaltade kapitalet. Större fonder är mer troliga att leva vidare än små fonder (Xing 2005). Något som Morningstar nyligen bekräftade i en undersökning från 2021 (Sotiroff & Jackson/Morningstar 2021). Morningstar kom också fram till att ålder, avgift och placeringsinriktning spelar roll. Fonder som är äldre, har lägre avgifter och förvaltas passivt är mer troliga att leva vidare än fonder med motsatta egenskaper (yngre, högre avgifter, aktivt förvaltade). En annan faktor som kan förklara varför vissa fonder lever vidare, medan andra dör är fondens legala struktur. De största fondbedrägerierna har hänt i mindre reglerade fondstrukturer (Jickling 2008).

Det är välkänt att riskspridning (diversifiering) höjer den riskjusterade avkastningen (Markowitz 1952). Det innebär att en fond med en mer diversifierad portfölj har bättre förutsättningar att ge en högre riskjusterad avkastning än en fond med en snävare portfölj, för en given marknad eller fondkategori.

De flesta fonder går sämre än sitt index, medan ett fåtal går bättre än sitt index (Standard & Poor’s 2020). För att en fond överhuvudtaget ska ha möjlighet att slå sitt index, måste den placera annorlunda – fondens portfölj måste se annorlunda ut än indexportföljen. Den måste ha en högre aktiv risk, jämfört med index. Men, med en högre aktiv risk ökar också sannolikheten att fonden ska vara del av den majoritet av fonder som går sämre än sitt index.

Går det att identifiera de fonder som kommer att gå bättre än sitt index? För över 50 år sedan undersökte Sharpe (1966) och Jensen (1968) om de fonder som historiskt slagit sitt index fortsatte att göra det och hittade nästan inga bevis alls för det. Carhart (1997) hittade inte heller några bevis för det, efter justering för flera välkända riskfaktorer. Fama/French (2010) presenterade bevis för att det är extremt svårt för en fond att slå sitt index regelbundet. Vanguard (2021) bekräftade nyligen det. Att en fond historiskt gått bättre än sitt index betyder alltså inte att den kommer att göra det i framtiden.

Så, om inte historisk avkastning spelar någon roll, hur väljer man då fond? Det finns flera studier på vilka faktorer som bäst förutsäger framtida avkastning för fonder och den som ständigt återkommer som mest betydelsefull är fondens avgift (Financial Research Corporation 2002, Kinnel/Morningstar 2010, Rowley & Kwon 2015). Genom att fokusera på fonder med låga avgifter (oavsett om det är aktivt förvaltade fonder eller indexfonder) ökar chansen att få en högre avkastning, jämfört med att fokusera på fonder med höga avgifter.

För att sammanfatta – de flesta fonder går sämre än sina index, några stycken går bättre. De få som går bättre, är olika hela tiden. Går det att identifiera dem på något sätt? Inte vad vi vet. Ska vi försöka ändå? Nej då riskerar vi ännu sämre resultat, än om vi inte försökte. Så hur ska vi välja? Vi försöker identifiera de fonder som går minst dåligt mot sitt index. För att göra det försöker vi maximera riskjusterad total avkastning och minimera avgift och aktiv risk.

Mot den här bakgrunden försöker vi nå vårt mål med fondrankingen – hitta den eller de fonder som är mest troliga att gå bäst, för den risknivå de har, i varje fondkategori, genom att identifiera de fonder som:

Nu förklarar vi hur systemet fungerar.

Datainsamling

Vi samlar in data för fonder, index och växelkurser varje dygn och gör våra egna beräkningar på den. Idag gör vi över en miljon beräkningar per dygn. Vi begränsar oss till fonder med marknadsföringstillstånd i Sverige. Idag är det cirka 5 000 fonder med totalt cirka 40 000 andelsklasser (oktober 2021). Data för fonder och index får vi från Morningstar, som i sin tur samlar in den från fondbolagen. Data för växelkurser får vi från Quandl, som i sin tur samlar in den från den brittiska centralbanken, Bank of England. Vi kontrollerar regelbundet att datan är korrekt. Om den inte är det ber vi våra leverantörer att åtgärda felen.

Kategorisering

När man väljer fonder är det viktigt att man bara jämför fonder som placerar i samma marknad. Så att man jämför ”äpplen med äpplen” och ”päron med päron”. Därför grupperar vi fonderna, efter vad deras fondportföljer innehåller, så att de fonder som liknar varandra hamnar i samma grupp. På hög nivå använder vi fondbolagens förenings standard och skiljer mellan:

På lägre nivå delar vi upp kategorierna i flera underkategorier, aktiefonder efter bland annat geografisk placeringsinriktning, bolagsstorlek och hållbarhetsprofil. Långa räntefonder efter bland annat geografisk placeringsinriktning, obligationstyp, kreditkvalitet, valutasäkring och hållbarhetsprofil. Vi använder en egen klassificering.

För dig som väljer fonder själv utan professionell hjälp – det är mycket viktigare vilken fondkategori du väljer att investera i, än exakt vilken fond inom den fondkategorin du väljer. Fondkategorin Sverigefonder innehåller till exempel cirka 200 fonder. Om Sveriges aktiemarknad stiger går alla de fonderna bra och tvärtom. När du investerar genom Opti har vi redan valt ut vilka fondkategorier som är viktigast att kombinera för att nå en så effektiv avkastning som möjligt på lång sikt, i linje med din risktolerans. Nu beskriver vi hur vi väljer ut fonder i de kategorierna.

Grundläggande fondkrav

Efter att vi sorterat in fonderna i kategorier, lyfter vi fram de fonder som uppfyller ett antal grundkrav. Meningen med att ha dessa tvingande krav är för att hitta lämpliga andelsklasser i fonder som är lätta att nå för de flesta och är mer troliga att leva vidare. Men det är viktigt att säga att det här filtret inte är någon garanti för att inte tråkiga saker kan hända ändå, men det bör minska risken, i vår mening.

För att bara fokusera på fonder som är lätta att nå för de flesta (via banker, försäkringsbolag mm) väljer vi att bara lyfta fram vanliga (onoterade) fonder, inte börshandlade fonder (ETF:er). Vi lyfter fram både aktivt förvaltade fonder och indexfonder.

För att bara fokusera på fonder som är troliga att leva vidare väljer vi att bara lyfta fram fonder som är UCITS-fonder, har sin legala hemvist i ett EES-land, är minst tre år gamla, är minst en miljard stora och bara direktäger sina värdepapper. De flesta fonder i Sverige är UCITS-fonder. De är mer reglerade än AIF-fonder. UCITS-direktivet är till exempel nästan dubbelt så långt som AIFM-direktivet. Vi anser att det är viktigt att investera i reglerade fondstrukturer. De största bedrägerierna har skett i mindre reglerade fondstrukturer. Därför exkluderar vi AIF-fonder. Äldre fonder är mer troliga att leva vidare än yngre, därför exkluderar vi yngre fonder. Större fonder är mer troliga att leva vidare än mindre fonder, eftersom fondbolaget tjänar mer pengar på dem, därför exkluderar vi små fonder. De flesta fonder i Sverige direktäger aktier och andra värdepapper. Fond-i-fonder är fonder som placerar i andra fonder, som i sin tur direktäger värdepappren. De är alltså ytterligare ett ”lager” mellan investeraren och de slutgiltiga värdepappren på marknaden. Det gör sådana strukturer mindre öppna och svårare att bedöma med avseende på risker och avgifter. Därför exkluderar vi fond-i-fonder.

För att identifiera lämpliga andelsklasser väljer vi att lyfta fram de som är noterade i svenska kronor (för att slippa växlingsavgifter, men om de inte finns väljer vi EUR, USD, GBP eller JPY motsvarande fondens basvaluta), återinvesterande (för att öka ränta-på-räntaeffekten) och bara har en fast avgift (för att avgiften ska vara förutsägbar).

För att sammanfatta: Vi filtrerar fram de andelsklasser som uppfyller följande krav i varje fondkategori:

Ranking av fonder

När vi har lyft fram de fonder som klarar våra grundkrav i varje kategori, rankar vi de som är kvar mot alla de andra fonderna i kategorin. Vi rankar fonderna utifrån tre faktorer, som vi sedan väger samman i ett slutbetyg för varje fond som styr den slutgiltiga rankingordningen mellan fonderna inom varje kategori. Faktorerna är:

Avgift väger lite tyngre för slutbetyget för räntefonder än det gör för slutbetyget för aktiefonder. Anledningen är att räntefonder vanligtvis har en lägre, förväntad avkastning, eftersom de är säkrare. Då spelar avgiften en större roll.

Vi gör regelbundna stickprovskontroller på rankingen för att säkerställa att data vi baserar den på är uppdaterad och korrekt, framförallt på de 1–3 fonder som är högst rankade. Vi gör alltid en allmän omvärldscheck av en fond innan vi lyfter fram den som ett möjligt alternativ i fondhälsokollen i appen eller väljer in den till någon av portföljerna vi förvaltar.

Nu beskriver vi hur vi definierar de tre faktorer som rankingen grundar sig på och hur de påverkar rankingen av fonderna

Riskspridning (diversifiering)

En fond med en mer diversifierad portfölj har bättre förutsättningar att ge en högre riskjusterad avkastning, än en fond med en snävare portfölj, för en given marknad. Därför premierar vår ranking fonder med bredare riskspridning, snarare än snävare. Vi definierar graden av riskspridning som den procentuella andelen i fondens tio största innehav. En fond med mindre andel i topp-10 har en bättre riskspridning och tvärtom.

Riskspridningen i fondernas portföljer skiljer sig åt mycket. Vissa aktivt förvaltade fonder kan ha mycket breda portföljer med många små ”bets” mot index för att försöka slå det lite grand, medan andra aktivt förvaltade fonder kan ha mycket snäva portföljer för att försöka slå index stort. En indexfond har alltid en portfölj som liknar indexportföljen. Vissa indexfonder förvaltas mot breda index, medan andra indexfonder förvaltas mot snävare index. Tre exempel på index med olika riskspridning som alla mäter utvecklingen för ett urval av aktierna på Stockholmsbörsen är SIX PRX (ca 250 aktier), OMX Stockholm Benchmark (ca 100 aktier) och SIX 30 (30 aktier).

Här är ett exempel på hur systemet rankar två fonder i samma fondkategori på riskspridning:

Jämförelse av de tio största innehaven som andel
av fondportföljen för två fonder
30 % Övriga innehav Fond A Övriga innehav 7 % Fond B

I Fond A står de tio största innehaven för totalt 30 % av fondportföljen, medan motsvarande siffra för Fond B bara är 7 %. I det här fallet rankar systemet Fond B högre på riskspridning än Fond A.

Avgift

En fond med en lägre avgift är mer trolig att ha en högre avkastning eftersom den har en lägre tröskel att ta sig över, allt annat lika. Därför premierar vår ranking fonder med låga avgifter, snarare än höga avgifter. Vi definierar avgift som årlig avgift (annual charge). Det är ett standardiserat mått i procent som mäter hur hög kostnaden i fonden var som andel av fondförmögenheten under föregående år.

Avgifterna skiljer sig åt mycket både inom och mellan olika fondkategorier. Aktivt förvaltade fonder har i regel högre avgifter än indexfonder. Aktiefonder har i genomsnitt högre avgifter än räntefonder. Mindre populära fondkategorier har i regel högre avgifter än mer populära kategorier.

Här är ett exempel på hur systemet rankar två fonder i två olika fondkategorier på avgift:

Jämförelse av årlig avgift för de tre billigaste
fonderna i två fondkategorier
Kategori 1 Kategori 2 Fond A Fond B Fond C Fond D Fond E Fond F 1,5% 1,2% 1,0% 0,4% 0,3% 0,2%

Fonderna i fondkategori 1 har i allmänhet högre avgifter än i kategori 2, men eftersom rankingen är relativ inom kategorin och Fond C har lägst avgift i den ”dyra” kategorin rankar systemet Fond C högst på avgift i den kategorin. I fondkategori 2 rankar systemet Fond F högst på avgift eftersom den har lägst avgift i kategorin.

Följsamhet

En fond med en hög följsamhet utvecklas ungefär likadant som sitt index och har en större chans att gå mindre dåligt jämfört med sitt index i framtiden, än en fond med en låg följsamhet. Därför premierar vår ranking fonder med hög följsamhet, snarare än låg följsamhet. Vi definierar hur följsam en fond är genom att mäta fondens tracking error mot sitt index de senaste tre åren. Tracking error är ett mått i procent som mäter hur mycket fondens avkastning jämfört med index avkastning har varierat. Ett högt tracking error innebär att fonden och index har gått olika bra under en stor del av tiden. Ett lågt tracking error innebär i stället att fonden och index har gått ungefär likadant en stor del av tiden. Indexfonder är i regel mer följsamma än aktivt förvaltade fonder. De brukar ha ett tracking error mellan 0–2 %. Aktivt förvaltade fonder kan, beroende på aktivitet, ha ett tracking error mellan 2–8 %.

Här är ett exempel på hur systemet rankar två fonder i samma fondkategori på följsamhet:

Jämförelse av avkastningen för två fonder med olika tracking error
Fond A (TE ca 1 %) Fond B (TE ca 5 %) Månader Avkastning mot index - 8 % - 4 % 0 % Index 4 % 8 % 0 6 12 18 24 30 36

Fond A har rört sig i ett snävt spann kring sitt index, medan Fond B har rört sig i ett brett spann kring sitt index. I det här fallet rankar systemet Fond A högre på följsamhet än Fond B.

Slutsats

Vårt mål med rankingen är att hitta den eller de fonder som är mest troliga att gå bäst, för den risknivå de har, i varje fondkategori. Så som vi byggt systemet för rankingen tenderar det att ranka breda indexfonder med låga avgifter högt i de kategorier där de finns – främst populära aktiefondkategorier – och lågaktivt förvaltade fonder med högre avgifter i de kategorier där de inte finns – främst mindre populära räntefondkategorier.

Vi försöker inte hitta de fonder som är mest troliga att slå sitt index. För nästan inga fonder gör det. Och det finns inga bra metoder man kan använda för att i förväg pricka in de få som faktiskt gör det i framtiden, så vitt vi vet. Dessutom riskerar man, om man försöker ändå, att välja en fond med en högre risk än sitt index som går mycket sämre. Därför låter vi helt enkelt bli.

Omdömen om fonder

Vi ger omdömen om fonder för att ge en indikation på hur fondens historiska resultat varit och hur mycket den kostar, jämfört med de andra fonderna i samma kategori. Omdömet på fondens resultat utgår från en beräkning av fondens alfa och omdömet på fondens avgift utgår från en beräkning av fondens årliga avgift (annual charge). Vi kräver att det finns minst fyra fonder i en fondkategori för att ge ett omdöme om fonderna i den, annars tycker vi att jämförelsen mellan dem är för osäker.

Vi ger bara omdömen på resultat på fonder i de fondkategorier vi själva hade kunnat tänka oss att investera i och bara i de fondkategorier där vi anser att vi har bra indexdata. Idag utesluter vi hedgefonder, blandfonder 0–100, flexibla räntefonder och de flesta globala räntefonder utan valutasäkring. Vi ger omdömen på avgift för alla fonder, där vi har data.

Resultat och stabilitet

Vi ger ett omdöme om fondens resultat jämfört med de andra fonderna i kategorin. Skalan går från 1–3, där 1 är bäst och 3 är sämst. Vi bedömer också om resultatet är stabilt eller inte. Mätningen av resultatet utgår från en beräkning av fondens ”Jensens alfa” eller bara ”alfa”. Vi beräknar alla fonders alfa mot de index som fondbolagen själva har valt för sina fonder under de senaste tre åren. Mätningen av stabiliteten utgår från en beräkning av fondens tracking error mot samma index och under samma period.

Enkelt sagt mäter alfa hur bra fonden har gått, jämfört med hur bra den är förväntad att gå, givet hur känslig den är för marknadens upp- och nedgångar (mätt som fondens exponering för marknadsrisk, beta). Om alfa är positivt har fonden gått bättre än förväntat. Om alfa är negativt har fonden gått sämre än förväntat.

Här är ett exempel på beräkningen av Jensens alfa:

En fond har haft en avkastning på 10 % med ett beta på 1,5. Index har haft en avkastning på 8 %. Vi antar att riskfri ränta är noll. Fondens förväntade avkastning är då 1,5 × 8 % = 12 % och Jensens Alfa är 10 % − 12 % = −2 %. I det här fallet slog fonden sitt index, men inte tillräckligt mycket för att kompensera för den högre marknadsrisk som det skulle ha inneburit att investera i den.

Efter att vi beräknat alfa för alla fonder vi kan göra det för (det vill säga de fonder med tre års data för både fond och index) delar vi in fonderna i tre grupper, med följande brytpunkter:

Omdöme på resultat Fondens alfa mot sitt index (efter avgifter, genomsnitt över 3 år)
”Mycket bra resultat” ≥ 1 %
”Bra resultat” < 1 % > −1 %
”Dåligt resultat” ≤ −1 %

Vi anser att det är en mycket bra prestation för en fond att ha ett alfa på över 1 % per år. Det är främst aktivt förvaltade fonder som har möjlighet att prestera sådana resultat. Vi anser att det är en bra prestation för en fond att ha ett alfa mellan 1 % och −1 % per år. Det är både aktivt förvaltade fonder och indexfonder med lägre avgifter som presterar sådana resultat. Vi anser att det är en dålig prestation att ha ett alfa under −1 % per år. Det är främst aktivt förvaltade fonder som presterar sådana resultat.

Vi mäter också hur stabilt fondens resultat är. Vi skiljer mellan stabilt, ojämnt och kan inte säga. Mätningen av stabiliteten utgår från en beräkning av fondens R² och tracking error de senaste tre åren. Vi beräknar alla fonders R² och tracking error mot samma index och under samma period som vi beräknar alfa för.

R² är ett mått på hur relevant fondens index är. Det är hur många procent av variationen hos fondens avkastning som förklaras av index (0–100 %). Ett högt R² innebär att fonden verkar ha ett korrekt index. Ett lågt R² innebär i stället att fondens index inte är relevant.

Efter att vi beräknat R² och tracking error för alla fonder vi kan göra det för (det vill säga de fonder med tre års data för både fond och index) använder vi följande värden för att definiera hur stabilt fondens resultat är:

Stabilitet i fondens resultat Fondens R² Fondens tracking error
”Stabilt” ≥ 85 % Lågt jämfört med kategorin
”Ojämnt” ≥ 85 % Högt jämfört med kategorin
”Kan inte säga” < 85 % -

”Stabilt” innebär att fondens R² har varit högt och att tracking error har varit lågt. En fond som t ex har ett mycket bra resultat som är stabilt har haft ett högt alfa, ett högt R² och ett lägre tracking error än genomsnittet i kategorin. Det innebär alltså att fondens index verkar vara korrekt och att fonden slagit sitt (riskjusterade) index mer stabilt genom att gå lite bättre än index under en stor del av tiden.

”Ojämnt” innebär att fondens R² varit högt och att tracking error också har varit högt. En fond som t ex har ett mycket bra resultat som är ojämnt har haft ett högt alfa, ett högt R² och ett högre tracking error än genomsnittet i kategorin. Det innebär att fonden slagit sitt (riskjusterade) index mer slumpmässigt genom att gå mycket bättre än index under en mindre del av tiden.

Här är ett exempel med två fonder som båda har ett mycket bra resultat, men där vi bedömer att den ena har ett mer stabilt resultat än den andra:

Jämförelse av avkastningen för två fonder med mycket bra resultat men olika stabilitet
1 oktober 2018 – 30 september 2021
Fond A: Mycket bra, och jämt resultat Fond B: Mycket bra, men ojämt resultat Index Avkastning mot index -4 % -2 % 0 % 2 % 4 % 6 % 8 % 2018 2019 2020 2021

Båda fonderna har haft ungefär samma riskjusterade avkastning, men Fond A har presterat den mer stabilt än Fond B.

”Kan inte säga” innebär att vi saknar data för de senaste tre åren, eller att fondens R² är lågt, vilket betyder att fondens index verkar vara felaktigt. Möjliga orsaker till det är att fondbolaget angivit ett index som inte motsvarar fondens placeringsstrategi eller att vi har fel i datan vi fått från Morningstar. Vi uppmanar alla fondförvaltare att kontrollera att Morningstar har registrerat rätt index för deras fonder.

Kostnad

Vi ger ett omdöme om fondens kostnad jämfört med de andra fonderna i kategorin. Skalan går från 1–4, där 1 är lägst kostnad och 4 är högst kostnad. Mätningen av kostnaden utgår från en beräkning av fondens årliga avgift (annual charge), det vill säga samma mått som vi använder i fondrankingen.

Efter att vi beräknat årlig avgift för alla fonder vi har data för, delar vi in fonderna i fyra grupper. För att bestämma brytpunkterna mellan grupperna använder vi Jenks algoritm. Metoden går ut på att sortera in ett antal värden i ett bestämt antal grupper där standardavvikelsen inom varje grupp minimeras, samtidigt som skillnaden mellan varje grupps medelvärde maximeras.

Slutsats

Vårt mål med våra omdömen är att ge en ärlig bild av hur fonderna i Sverige presterat historiskt och hur mycket de kostar idag, jämfört med andra, liknande fonder. Så som vi byggt systemet tenderar det att ge fonder med stark historisk avkastning efter justering för risk mot index och avgift ett högt resultatomdöme och fonder med låg avgift ett högt kostnadsomdöme.

För dig som använder våra omdömen till att bestämma vilken fond i en viss fondkategori du ska välja idag, är det viktigt att du känner till att det finns starka bevis för att fondens kostnad är viktigare än hur den presterat historiskt. Det är också viktigt att du känner till att fonder som presterat mycket starkt historiskt riskerar att gå mycket sämre än sitt index i framtiden, eftersom de i regel har en högre risk mot sitt index än andra fonder.

Hur förhåller sig rankingen till omdömena?

Rankingen styr vilka fonder vi väljer ut till portföljerna vi förvaltar, inte omdömena. Vi väljer t ex inte nödvändigtvis ut fonder till portföljerna som får omdömet mycket bra resultat. Anledningen är att det inte finns något som talar för att sådana historiskt bra resultat upprepar sig. Därför är det inte en faktor i vår ranking av fonder, som vi beskriver i dokumentet. Däremot kan det vara så att vi väljer ut en fond som får omdömet mycket låg kostnad, eftersom avgift är en faktor i vår ranking.

Referenser

Carhart, M., 1997. On Persistence in Mutual Fund Performance. Journal of Finance.

Fama, E. & French, K., 2010. Luck Versus Skill in the Cross-Section of Mutual Fund Returns. Journal of Finance.

Financial Research Corporation, 2002. Predicting Mutual Fund Performance II: After the Bear. Boston: Financial Research Corporation.

Vanguard, 2021. The case for low-cost index-fund investing. Vanguard Research.

Jensen, M., 1968. The Performance of Mutual Funds in the Period 1945–1964. Journal of Finance.

Kinnel, R. (Morningstar), 2010. How Expense Ratios and Star Ratings Predict Success

Rowley, J. & Kwon, D., 2015. The Ins and Outs of Index Tracking . Journal of Portfolio Management.

Sharpe, W., 1966. Mutual Fund Performance. Journal of Business.

Sotiroff, D. & Jackson, R. (Morningstar), 2021. Why funds die

Standard & Poor’s, 2021. SPIVA U.S. Scorecard 2020. S&P Dow Jones Indices Research.

Zhao, X., 2005. Exit Decisions in the U.S. Mutual Fund Industry. The Journal of Business.

Jickling, M., 2008. CRS Report for Congress: Hedge Fund Failures . Congressional Research Service.